Christian Christensen, lektor och forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstad universitet, ser bloggdiskussionen som ett exempel på att traditionella medier inte längre har ensamrätt på att förmedla information.[…]Bloggen blir en alternativ nyhetsförmedlare – på bloggar finns ögonvittnesskildringar, bilder läggs ut och nyheter som svenska medier aldrig publicerar uppmärksammas. […]Stig Arne Nohrstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Örebro universitet, påverkar bloggarna rapporteringen i traditionell media.
– Journalister i traditionella medier har bloggarna som en infokanal och följer det som skrivs i ökad utsträckning. Både utrikeskorrespondenter och utrikesdesken har nog ett antal bloggar de följer rutinmässigt. Sedan kanske det inte hänvisas till bloggen i artikeln, men det kan vara utgångspunkten för något som journalisten kollar upp, säger han till SvD.se.
Något hot mot traditionell media utgör inte bloggarna, anser Nohrstedt.
– Det sägs ju ofta att vem som helst nu kan bli sin egen journalist. Men min bedömning är snarare att de med specialintressen går vidare och läser bloggar, som innebär en möjlighet att ytterligare fördjupa sig. Behovet av professionella journalister som kan gallra ut och vara källkritiska finns kvar.
Och både Stig Arne Nohrstedt och Christian Christensen är överens: ett problem med bloggar är att källkritiken ibland brister. Dessutom kan det vara svårt att veta vem som är avsändare av budskapet.
[…]Samtidigt behöver inte bloggarens partiskhet nödvändigtvis vara en nackdel, säger han.
– Bloggen kan ju vara mer genomskinlig. Många bloggare är tydliga med sin uppfattning, och att skriva att man är emot kriget mot Irak innebär ju att jag som läsare vet vad för slags information som kommer att läggas ut.
— SVD
